23:e december

Usch! Härom dagen skrev jag ngt om att jag skulle bli fantastiskt tacksam om alla fixade jobb/dagis utan frånvaro och utan att bli smittade m ngt nytt...

Själv misslyckades jag med att jobba. Fick feber första dan på jobbet. Idag visade det sig att även Amanda misslyckades. Hon började kräkas vid frukostbordet i morse. Efter den här galet sjukdomsdrabbade hösten kan man tro att det skulle knäcka mig idag, dagen före julafton. Men dagens "jag är tacksam över" är så gigantonormiskt stor för i natt höll jag på att förlora min pappa. Han höll på att förblöda i går/ i natt (pga bråck i matstrupen) men tack vare duktiga läkare och hans småländskt envisa "Det sa gå!" räddade honom åtminstone för nu. Mitt på dagen idag tog man bort respiratorn och han mår efter omständigheterna ok. IVA tar hand om honom ngra dagar till.

Så idag har tröttheten och ledsenheten över kräkor fått stångas med tacksamheten över att faktiskt fortfarande ha en pappa. Jag är totalt utmattad, men mycket, mycket tacksam. Någon hörde våra böner i natt.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.2

22:a december

Sånt här gör mig tacksam. Vettiga verktyg för att förgöra gnällspikar ;)

http://ulrikagabriel.blogspot.com/2011/12/omvand-gnallspiken.html?m=1

Tack Ulrika!
/Lotta

21:a december

Idag har jag varit hemma och kurerat mig. Febern har tack och lov försvunnit. Jag har fixat till en hel hög julklappar och slagit in flera stycken. Hoppas hinna med så mycket som möjligt vad gäller julfix i morgon, så att vi kan ha en mysdag dan före dopparedan.

I början av månaden snubblade jag in på en livs-coach-blogg och den har inspirerat mig riktigt mycket. Den har varit en källa att ösa kraft ur. Hennes inlägg/artikel idag fick mig att fundera på om det kanske får bli "finalen" i min julkalender, min julklapp till mig själv.
http://ulrikagabriel.blogspot.com/2011/12/ta-hand-om-dig-bli-mer-egologisk.html?m=1

Jag är i alla fall tacksam för att jag hittade hennes blogg =)
/Lotta

20:e december

Idag är jag trots allt tacksam för en ofrivillig men välbehövlig paus pga feber. Jag har bara sovit, ätit och virkat. Mycket avslappnande. Jag har alltid haft så dåligt samvete för alla jag ställer till det för när jag är sjuk. Idag bestämde jag mig för att försöka låta bli att känna så. Tänk att jag faktiskt lyckades. Det är en stor bedrift eftersom jag annars har alltför lätt att drabbas av "duktig flicka syndrom". Idag är jag tacksam för att jag lät bli.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.2

19:e december

Idag lyckades familjen Korslid nästan med uppdrag "jobb/dagis". Greger o barnen skötte sin del av uppdraget, men det gjorde tyvärr inte jag. Jo, delvis... Jag gick hem en dryg timme tidigare, frusen o helt slut. Sov några timmar o vaknade med feber o missade  julbordet med jobbet.

Alla sjukor tär både fysiskt och psykiskt. Känner mig just nu som ett gammalt äppelskrott.

Dagens tacksamhet riktar jag till min kollega och vän F. Han har alltid en förmåga att få mig att stå ut och att ställa in/om mitt fokus till ett mindre energislukande läge. Jag är så tacksam att få ha en vän som F. Idag tror jag att han räddade mig från att bryta ihop över alla sjukdagar och annat tjafs. Tack F! Du är en sann vän.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.2

18:e december

Idag är jag tacksam för att det kanske kan bli jobb i morgon igen. Efter att ha jobbat ca 1,5 av de senaste 7 veckorna känns det nästan overkligt. Det är 3 dagar kvar till jullovet och det vore ju toppen om vi kunde lyckas jobba/vara på dagis, hålla oss friska samt helst inte bli nersmittade av något nytt. Lyckas vi med det kan jag lova att min tacksamhetsupplevelse blir gigantisk.

Håll tummarna!

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.2

17:e december

Har varit på julfest med fredagsgänget i Trefaldighetskyrkan idag. Det är alltid lika påfyllande för själen. Trevliga människor och god mat från världens alla hörn. Radjan läste Julevangeliet och medans han gjorde det knäppte Simon händerna. Han kände nog allvaret i berättelsen. Sen var det en ung tjej som spelade piano och sjöng "En stjärna lyser så klar" med värsta gospelrösten. Det gick rakt in. Simon stod på knä på sin stol och gungade i takt. Amanda satt och nästan höll andan. Som om allt det vackra skulle försvinna om hon andades oförsiktigt. Hon sjöng som en ängel, sa Amanda sen.

Tänk vad vi är lyckligt lottade som får ha det så här bra. Det känner jag tacksamhet över idag.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

16:e december

Eftersom den här kalendern handlar om att påminna mig om vad det är i mitt liv som jag känner tacksamhet över så tog jag idag tillfället i akt och gav tillbaka tacksamhet. En av våra (både min och Gregers men även barnens) favoritfröknar på dagis gick i pension idag. Hon jobbade på småbarnsavdelningen och hade hand om våra barn (en i taget) när de började på dagis. Hon har stått för trygghet, omsorg och kontinuitet för så många barn, inte bara våra. Hon har alltid satt barnen först. Man har alltid känt hennes engagemang för att barnen ska ha det bra och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi har under åren våra barn haft henne omväxlande stöttat varandra. Hon har bekräftat och stöttat oss i vårat föräldraskap och vi har (berättade hon för mig idag) även stöttat och bekräftat henne i hennes roll som förskollärare.

Jag är så glad att jag tog mig tid att gå till dagis idag för att visa min tacksamhet och överlämna en liten present.

Vi kommer att sakna dig Marita. Förskolan blev lite fattigare idag när du slutade. Kram!

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

15:e december

Idag är jag tacksam för ett boktips jag fick av en kollega. Boken heter Växa - inte lyda och är skriven av Lars H Gustafsson. Kollegan skulle använda boken i sin ICDP-handledning. Jag har gått grundkursen i ICDP och försöker så gott jag kan att lära mig jobba utifrån det "tänket". Även som förälder tar jag till mig bokens budskap och begrundar det.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

14:e december

Idag är jag tacksam för såna här tips o tänker att jag vill dela med mig.

Ulrika Gabriel Inspiratör: SUPERHJÄLPTEKRAFTER HJÄLPER DIG ATT STÅ EMOT NEGATIVITET

Published with Blogger-droid v2.0.1

13:e december

Hade verkligen hoppats att jag skulle skriva om luciatåg, glittrande barnaögon o fuktiga ögonvrår hos oss föräldrar idag.

Men något sådant innehöll inte min dag. Barnen, och då framförallt Simon, hostade sig fördärvad i natt. (Just nu i skrivande stund håller Amanda på med samma sak.)

Jag är så trött att jag inte kan tänka en hel tanke i taget.

Men jag är jättetacksam för att farfar lånade Simon idag. Jag och Amanda har haft filmmys hela dagen. Det bästa av allt är att i morgon lånar han Amanda o då får jag en mysdag med Simon.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

12:e december

Idag är jag tacksam över den sköterska på vårdcentralen som förstod inte bara att vi behövde få bli kollade hela familjen, utan hon förstod även att vi gärna träffade en läkare som var någorlunda insatt i vår familj (ngn vi träffat tidigare mao). Vi brukar uppleva att det är svårt att få gehör på sina önskemål på vår vårdcentral. Det var trevligt att som omväxling känna sig lyssnade på. Att sen diagnosen för 3 av 4 var virus och för den 4:e inget alls kändes visserligen tröstlöst att höra, men pga bemötandet lättare att acceptera.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

11:e december

Idag är jag tacksam över att jag sparkade mig själv i baken igår och rensade upp i min "skapande-röra". Äntligen tog jag tag i alla "det-där-gör-jag-färdigt-senare-grejerna" som tyvärr är en del av mitt kreativa skaparkaos. Det kändes så mycket bättre att ha tagit sig tillbaks till ordning och reda igen.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

10:e december

Vi har haft en till hostnatt och gnälldag "from hell" skulle man kunna sammanfatta läget med. Trodde att båda barnen vuxit ifrån de värsta hostorna nu. Vi har haft otaliga förkylningar och dylikt, men de där "hell-nätterna" trodde jag var förbi. Ja, de är de ju förvisso. Både förrgår och igår natt är ju förbi...

Simon kunde inte ens ligga själv på vilan idag. Han hostar efter några minuter och det enda som fungerar någorlunda är att sitta och hålla honom i rätt läge. Greger kan tack och lov få till det där rätta läget genom att ligga bredvid Simon och hålla honom där. Jag måste sitta upp i soffan med honom. (Där somnade vi för övrigt igår.) Mina axlar hoppar ur led när jag försöker ligga ner med honom på armen.

De här nätterna tär på både humör och ork. För Greger funkar det om han kan komma iväg och träna innebandy med kompisarna.

Jag överlever tack vare min virkning och stickning. Om jag får fylla på med lite kreativt skapande så klarar jag mig bra.

Därför är jag oerhört tacksam för alla dem som under min uppväxt och även senare inspirerat mig till att handarbeta. Mamma Harriet, mormor Inga, farmor Aina, styvmamma Lena, styvmormor Signe, syslöjdsfröken Ingegerd mfl.

Jag har alltid minst ett projekt på gång. Så här strax före jul kan jag väl erkänna att det är ganska många projekt igång. Jag betar av dem ett och ett. Det är både julklappstillverkning och en del beställningar. Jag önskar bara att jag hade både mer tid och pengar att spendera på skapandet. Fast kreativitet känner inte av sådana begränsningar som tur är.

Jag mår bra när jag får möjlighet att vara kreativ. Tillsammans med mina barn, med eleverna på skolan, med vänner eller själv.

Jag har läst att man forskat på folk som handarbetar och upptäckt att hjärtrytmen vid regelbundet handarbete går ner till samma nivå som vid yoga/meditation och dylikt. Jag är inte förvånad. Men jag är tacksam för att få ha den skapande kreativiteten i mitt liv.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

8:e december

Det har varit en dag i hostornas tecken. Vab-dag med andra ord. Mycket filmmys och lite bus.

Tyvärr har vi haft extrem otur med sjuklingar under hösten. Eftersom det är som det är med Gregers nystartade företag har vi tillsammans fattat beslutet att det är jag som vabar. Farfar har hjälpt till en hel del också. Ett stort minus med mycket vab är att det blir hattigt på jobbet. Men nu är ju det här min tacksamhetsjulkalender och det positiva med vab är ju den tid man får tillsammans med barnen.

Idag har vi kunnat mysa ordentligt. Eftersom även jag är lite sjuk (förr förra veckans hosta/heshet är tillbaka) så har vi inte försökt hinna med en massa saker. Vi har verkligen haft en dag med långsamt tempo. Vi har bara gjort en sak i taget. Det är lite för sällan det är "en sak i taget".

Jag älskar mina små hostepluggar!

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

7:e december

Det har varit lite för mycket idag. Det har snöat utav bara den på dagen. Det var till och med lite vitt i morse. Barnen jublade när vi kom utanför dörren och jag gjorde en Ior - jag tänkte "typiskt, jag som har lång vakt på lunchrasten".

Insåg under kvällen att Simon troligen är sjuk. Han hostar och rosslar. Jag hostar också igen.

Just nu är jag mest tacksam för att den här dagen är över.

Men, det har hänt ngt mycket positivt idag med. På syrrans ultraljud kunde de idag konstatera vad det är för kön på både tvilling 1 och 2. Äntligen kan jag gå och köpa garn :)

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

6:e december

Idag är jag tacksam för att jag har ett så varierande jobb. Att vara lärare innebär att ge eleverna möjligheter att nå de nationellt uppsatta målen. Detta gör vi genom att erbjuda eleven olika aktiviteter.

Som kombinerad idrotts- & resurslärare ser mina dagar väldigt olika ut. Lästräning, matteklur, engelska glosor, 10-kompisar, skridskoåkning, högläsningsträning, multiplikationstabeller, läsförståelse osv. På fredag ska jag prova på Quiddich (fast utan flygandet på kvastar) på idrottslektionen med 5:orna. Hoppas de antar utmaningen.

/Lotta

5:e december

Idag är det måndag och jag är supertrött efter en intensiv jobbdag.

Men jag är tacksam över att jag har ett eget jobb.

De första snöflingorna föll idag och jag fick uppleva det tillsammans med Amanda och Simon. De blev överlyckliga och dansade och sjöng om att nu kommer äntligen vintern. Jag blev alldeles varm i hjärtat. Inte pga snöandet utan för deras fullständiga lycka. Hoppas det snöar på i natt så att de har lite att leka med i morgon.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

4:e december

"Att känna tacksamhet och inte uttrycka det är som att slå in ett paket och inte ge bort det."

Min julklapp till mig själv (denna tacksamhetskalender) har redan börjat ge positiva biverkningar :-)

I morse när Simon som krupit ner hos mig somnade om och gav ifrån sig sina alldeles unika sovljud blev jag alldeles översvallad av kärlek och tacksamhet. Han är min älskade lille prins och han är bitvis en verklig utmaning för sina föräldrar, men jag älskar honom så att jag kan dö.

När vi var på GIH och tittade på Gregers Korp-innebandy var jag på vippen att göra något tokigt. Amanda som har en lös tand stoppade ideligen in fingrarns i munnen för att vicka lite på den. Jag tänkte att det var väl himla onödigt att i dessa influensa och magsjuketider hjälpa bacillerna på det viset. Sen hann jag tack och lov tänka en bättre tanke innan jag öppnade munnen. Jag insåg plötsligen vilken lycka det måste vara för Amanda att ha en alldeles egen lös tand att vicka på. Sen knep ihop munnen så att inga grodor skulle hoppa ut.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1

3:e december

Idag känner jag tacksamhet inför alla mina vänner. Både gamla och nya, både dem jag träffar ofta och de jag träffar sällan. Jag tänker även på de vänner jag inte träffat på många år, men som jag ändå räknar som mina vänner.

Jag har vänner som jag vet skulle ställa upp för mig om jag så ringde mitt i natten. Jag har vänner som jag har ringt mitt i natten och som inte tvekat en sekund att hjälpa när det behövts. Jag har vänner som plötsligen hört hört av sig för att de känt på sig att det var något. Vänner med ett sjätte sinne. Ibland vet vännerna att det är något innan man själv förstår det. Jag har vänner som plockat upp bitarna efter mig när jag varit klantig, utan ett "vad var det jag sa". De har funnits vid min sida o hjälpt mig resa mig och i stället för att mästra har de borstat av mina skrubbade knän o plåstrat om mig. Jag har vänner som är utrustade med änglars tålamod.

För allt detta är jag evigt tacksam. 

Det är inte alltid möjligt att återgälda allt man fått av sina vänner. Men jag hoppas i alla fall att jag på något sätt gjort skillnad i någons liv genom att vara deras vän.

/Lotta

Published with Blogger-droid v2.0.1